What doesn´t kill you...
Vaknade upp imorse o kände mig ganska matt, trots att jag somnade framför efterlyst igår vilket betyder nånstans mellan 21-22. Dessa timmar borde göra att jag känner mig utvilad och pigg men så va verkligen inte fallet. Jag har så fruktansvärt mycket att tänka på nu. Mamma o jag va hemma i gamla lägenheten igår och packade i princip alla mina grejer och körde in till stan. Jag va medveten om att det skulle bli mycket men fan va skit man samlar på sig med åren. Det är bara större möbler kvar som pappa o jag fixar på lördag. Nånstans har jag dom senaste veckorna skjutit på allt som har med flytten att göra, bara tänkt "Jag tar det sen" men nu finns det inte riktigt nåt mer "sen" så nu måste jag ta tag i det på riktigt. En skön men samtidigt lite jobbig känsla. Jag ångrar inte mitt beslut på nått sett men det känns lite som att jag är tillbaks på ruta ett? Känner mig lite vilse? Vad ska jag göra med mitt liv lixom?
Kommentarer
Trackback
